Dehär saknar jag.
Min första tanke va ju att skriva typ somaren eller något i den stilen men tänkte faktiskt efter och det blev en helt annan sak.
En sak jag sakna, det är ett leende på min vän. (Jag tänker inte skriva vem men dem som har med det att göra vet vem jag menar.) Hon har aldrig varit som alla andra, absolut inte negativt på något sätt. Det senaste året är det något som har hänt och jag har ingen aning om vad. Det är iallafall något som har hänt. Nu det nästan två veckor den jag träffade henne. Egentligen borde jag träffa henne mycket oftare. Jag skulle gjort allt för att göra så att allt blir som förr. Att vi faktiskt kan ha roligt igen. Jag vill så himla gärna hjälpa till men jag vet inte hur jag ska hjälpa till. Jag vet inte vad jag ska göra och det knäcker mig. Jag mår så himla dåligt när jag tänker på det och tanken på att det finns nästan inget jag kan göra. Jag ska göra allt jag kan till jag längre inte kan. 

Jag älskar dig min vän ! Det kommer jag alltid göra, vad som än händer.


Detta är för första gången jag har gråtit när jag har skrivit ett inlägg, men detta betyder verkligen sjukt mycket för mig. Men gud va skönt det va att skriva det.